Diabetes som drivkraft

Nyss hemkommen från ett långpass löpning har jag – precis som alltid – huvudet fullt av tankar. Det finns ingenting som sätter fart på hjärncellerna som just löpning, tycker jag.

Under min 14 kilometers runda idag tänkte jag mycket på hur en kronisk sjukdom som diabetes typ 1 kan bli en drivkraft. Jag känner till flera med diabetes typ 1 som har bestigit berg, sprungit maraton och på ett eller annat sätt överträffat sig själva med sin sjukdom som drivkraft. Jag brukar faktiskt tänka så själv när jag springer och det känns motigt, lite: ”Ha! Om jag klarar av att leva med diabetes typ 1 klarar jag fasiken att springa det här loppet eller den här rundan!”.

Jag är lite som ett trotsigt barn gentemot min diabetes ibland. Den ska inte vinna, det ska jag – alltid! Om jag vill göra något, då ska jag banne mig se till att göra det, och inte låta min sjukdom styra mig. Det är inte något vidare moget resonemang, jag medger det, och i slutändan kanske det blir min diabetes som får sista ordet, men så länge jag orkar och kan kommer jag alltid att försöka vända min kroniska diagnos till någonting positivt, som istället för att sänka mig driver mig framåt.

Diabetes drivkraft

Min diabetes driver mig framåt och ger mig vind i seglen, för att uttrycka det lite poetiskt

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s