Stabilt nytt år

Mellan rätterna som jag tillagar till kvällens middag tänkte jag titta in här och passa på att önska alla Att vara ettas läsare ett gott och stabilt nytt år. Må blodsockret vara så stabilt som möjligt för er alla, speciellt för er/oss med diabetes som sliter i den eviga blodsockerkampen.

Bullet journal

Själv satsar jag förresten på en bullet journal år 2018 (utöver alla mina andra anteckningsböcker). Bullet journals är förmodligen väldigt old news vid det här laget, men jag har varit sugen på en redan långt tidigare, när Tanja skrev om sin. Jag har tänkt få utlopp för min kreativitet i min, och innehållet i den är redan så pass privat att den förmodligen aldrig kommer att figurera på bloggen igen. För den som vill planera, strukturera och styra upp sina tankar (kanske om diabetes) inför 2018 tycker jag det är en jättebra grej. Testa själv, vetja!

Ha det så bra ikväll allihop! Gott nytt 2018!

Annonser

Denna dagen, ett liv

Jag har länge tänkt göra ett ”följ mig en dag”-inlägg, men eftersom det är ganska tidskrävande har jag inte kommit mig för att göra det – förrän idag. På luciadagen 2015 gjorde jag något liknande, och idag är det dags igen. Så här kan en dag i mitt liv med diabetes typ 1 se ut, från morgon till kväll:

6-tiden: Jag väcks, men inte av sensorn, utan av Ebba, som behöver gå ut. Jag masar mig upp och släpper ut henne och sen kryper vi ner under täcket igen. Lördag – sovmorgon. Jag kollar blodsockerkurvan samtidigt; sensorn ligger stabilt på 3,9 så jag sover vidare.

FlipBelt

9-tiden: Dags att stiga upp! Jag mäter blodsockret (som är 4,4) och kalibrerar med sensorn, som visar 3,8. Inte riktigt korrekt, men näst intill. Perfekt värde för morgonyoga! Jag drar på mig mitt FlipBelt och har pumpen i det när jag yogar.

Infusionsset

Strax därefter: Byte av infusionsset och insulinampull. Jag byter allt ungefär var tredje dag (ibland var fjärde, om jag är lat och inte orkar var tredje). Alltid lika skönt när det är gjort.

Morgonmål

Efter ytterligare en stund: Frukosten har hägrat länge. Den intas i sällskap av en kattsvans, med tillhörande katt. Det finaste man har sätter man på bordet och så vidare. (Fast Nisse sätter ingen någonstans, hon sätter sig själv och därmed basta.) Jag doserar insulin med pumpen.

10-tiden och strax efter frukost: Knappt har jag hunnit äta klart, så börjar blodsockret sjunka. Det kan bli så ibland när jag byter plats på kanylen och tar nytt insulin, det sugs liksom upp snabbare och inverkar mer. *Piip* också! Jag minskar basalen och äter ytterligare lite till.

Hundpromenad

10.45-tiden: Äntligen får den stackars hunden komma ut på sin morgonpromenad. Vilken tid det tog idag! Mitt blodsocker har stigit, men bara marginellt, så det är lite tungt för mig att gå. Jag har fortfarande basalminskningen inställd på pumpen.

Proteinplätt

11.30-tiden: Dagens planer inkluderar mat på språng, så jag förbereder proteinplättar.

Bananplätt

Plättarna innehåller banan, ägg, grynost (keso), vaniljpulver och proteinpulver och de blir svingoda. En aning kolhydrater men mest protein, och efter träning är det perfekt för mig. Snart ska jag nämligen till gymmet. Jag minskar basaldosen på pumpen samtidigt som jag förbereder maten.

Sports Gym Pargas

12.30-tiden: Jag har anlänt till gymmet, och mitt blodsocker har stigit lite grann så jag kan träna ett ordentligt pass. Mot slutet sjunker blodsockret lite, men jag mår fortfarande bra.

Hemlagat

13.45-tiden: Jag hoppar in i bilen efter att ha duschat (då jag kopplar bort pumpen och doserar lite insulin för att kompensera den uteblivna basaldosen) och plockar fram min medhavna matsäck. Förutom bananplätten är det…

Tonfisksallad

…tonfisksallad med fetaost, avokado och nötter. Mums! Men nu är det lite bråttom, för jag ska vidare på bio.

14.25-tiden: Jag köper biljetter till filmen Solsidan, som visas i Pargas idag. Mitt blodsocker stiger långsamt. Jag har naturligtvis doserat insulin till maten, men möjligen borde jag ha använt mig av förlängd bolus. Blodsockret stiger ändå så lite så jag gör ingenting åt saken.

Solsidan

15.00-16.45: Jag sitter och ser på Solsidan (riktigt sevärd film!) och kollar inte sensorn en enda gång under hela tiden. När jag kommer ut ser jag att blodsockret ligger på 7, bra jobbat!

17-tiden: Jag kör vidare till butiken och inhandlar det sista till morgondagens nyårsmiddag, samt lite som behövs till ikväll. Blodsockret är hyfsat stabilt. Jag passar på att kalibrera sensorn med ett blodvärde.

Matkass

18-tiden: Hemma igen. Blodsockret har hållit sig kvar vid 7, men nu är jag hungrig, och det börjar bli bråttom igen för snart väntas besök. Jag har fuskat och köpt färdigmat till mig själv…

Åstrand

…maletköttbiffar, broccoli, lök och kålrotsmos från Åstrand Mat, som tillverkar matlådor utan tillsatser och konserveringsmedel. Ofta är maten ganska blodsockervänlig också och det passar ju mig perfekt. Jag doserar vad jag tror är en lagom dos insulin.

Skrot och korn

18.30-20-tiden: Jag får hjälp med att sortera ut mina gamla druvsockertabletter (det kunde verkligen behövas!) av små fingrar, som även låter sig väl smaka av bland annat en tomat som ligger inom räckhåll. Fast puffade majsskivor med tomatsmak är ändå godare, tycker den lilla hjälpredan. Själv äter jag ingenting, men mitt blodsocker stiger lite efter middagen.

Mörkerpromenad

20.15-tiden: Kvällens sista promenad sker i beckmörker. Det är charmen med att bo på landet! Mitt blodsocker är lite högre nu, så jag tar en (pyttepytte)liten dos insulin medan vi går, Ebba och jag. Bästa promenadsällskapet i alla väder.

Blodsockerkurva december

20.37: Dagens sista bild. Blodsockerkurvan, så här ser den ut efter alla insulindoser, basalminskningar och funderingar hit och dit. Jag vet inte hur många gånger jag kollar sensorn per dag, men det är många. Hur många av dagens timmar och minuter ägnar jag åt diabetesrelaterade saker? Ingen aning, men det är många.

Det här är mitt liv. Denna dagen, ett liv. Mitt liv.

Tacokrydda utan socker

Å ena sidan skulle vi inte ge några julklappar i år, å andra sidan är det så trist att gå på middag tomhänt. Därav fixade jag ytterligare en liten ätbar klapp, som jag kan dela med mig av nu, när julmiddagarna är över och gåvorna har nått sina ägare.

Tacokrydda

Den som bryr sig om sitt sockerintag läser snabbt ingrediensen socker på nästan varje påse med tacokrydda man kan hitta i affärerna. Jag äter helst inte vitt socker, så jag föredrar att göra egen tacokrydda – också för att undvika smakförstärkare, färgämnen och andra tillsatser. Till den här omgången följde jag Topphälsas recept på sockerfri tacokrydda, med bland annat chilipulver, vitlökspulver och paprikapulver i.

Tacokrydda utan socker

Längre ner på Topphälsas sida finns en jämförelse mellan några av de vanligaste (svenska) tacokryddorna och sockerinnehållet i dessa. Det finns en massa dolt socker i de allra flesta, men det finns några guldkorn utan socker också. När jag var i Stockholm sist passade jag faktiskt på att köpa hem Spicemasters ekologiska tacokryddmix, bara för att testa. Den kan jag rekommendera till alla som inte orkar blanda egen tacokrydda!

Traillöpningens effekt på blodsockret

Under hösten har jag sprungit en hel del i terräng. Traillöpningen gav mig den nytändning jag behövde efter mitt halvmaraton, då jag var lite trött på att nöta vanliga vägar. Skogar däremot – ja, tack! Imorgon väntar ett nytt Prova på-pass med Team Nordic Trail i Pargas, men för min del är det ännu osäkert om jag hinner delta den här gången.

Trail

Vad jag ganska snabbt lade märke till efter att jag började med trail är att traillöpningen inte har samma effekt på mitt blodsocker som vanlig löpning. Kanhända är det för att jag är så ovan vid att springa i mer kuperad terräng att det kräver en del teknik, eller så är det för att jag inte springer så fort som på bar mark. Jag vet inte, men faktum är att motionseffekten inte är lika stor som vid vanlig löpning. Spännande ändå, tycker jag!

Är det någon annan tränande diabetiker som har liknande upplevelser?

Långpass på juldagen

Jag har mina knep för att hålla blodsockret i schack. Ett av dem är motion. Mellan julborden passade jag därför på att ta ett riktigt långpass* löpning igår. Vädret var perfekt för ändamålet! Några minusgrader, frost och en antydan till sol i horisonten.

Juldag

Jag kolhydratsladdar aldrig specifikt inför löpning, varken på träning eller tävling, men man kan inte säga annat än att julbord är bra uppladdning för långpass. Skönt för både kropp och själ att bränna lite av all energi man har intagit också.

Juldagen

Före löpningen tog jag en långpromenad med Ebba. Hon förstår sig inte på att springa oavbrutet – man måste ju stanna upp och lukta på alla intressanta dofter! – så det blir nästan alltid en hundpromenad som uppvärmning före löpningen för min del.

Julstjärna

Löpning ger den bästa motionseffekten av all sorts träning på mitt blodsocker. Efter passet kunde jag lugnt fortsätta på nästa julbord, och fick en riktigt fin blodsockerkurva till tack, trots mer mat än vanligt.

*Ett långpass är minst 10 km eller ungefär en timme löpning i min värld. 

Från julbord till julbord

Hur har det gått för er andra 1:or med blodsockret på julafton? Själv hade jag en hög morgon igår, troligtvis p.g.a. hormoner (den tiden i månaden, ni vet). Typiskt inför risgrynsgröten*, som jag unnar mig trots att jag har svårt att lyckas parera insulinet till gröt. Jag lyckades ändå få ner blodsockret lagom till lunch och risgrynsgröten, och det steg inte högre än till 8 efteråt. Hurra!

Julbord

Julbordet på eftermiddagen var blodsockervänligt, så när som på sillarna. Man kan säga att jag åt kungligt ändå, för det här är bara en liten del av julbordet vi hade igår.

Nu är vi strax på väg till svärmor, som har ett mer traditionellt julbord, men där finns också så mycket att välja på att jag alltid hittar något blodsockervänligt – och gott. Hon är verkligen en mästare på mat!

Julbord kålrotslåda

Min egen mamma lagar de godaste blodsockervänliga lådorna. Kålrotslåda och morotslåda blev det i år. Jag tror bestämt att jag måste be om receptet till nästa år.

*Här och här har jag skrivit lite om julmat och mina tankar kring mat i juletid (och annars) utifrån mitt personliga diabetesperspektiv. Det här fungerar för mig, men därmed är det inte sagt att alla typ 1-diabetiker gör – eller överhuvudtaget bör göra – som jag.