Blodsockerkamp på The Tall Ships Races

Var det någon som trodde att jag skulle kunna hålla mig ifrån The Tall Ships Races på lördag? Nej, jag tänkte väl det.

TheTallShipsRacesÅbo2017

Jag hann knappt se fartygen längs den östra åstranden eftersom jag var så upptagen med dem på den västra sidan dagen innan, så på lördag styrde jag kosan mot Åbo igen. Den här gången med löparskorna på fötterna! Jag hade nämligen kommit på den briljanta idén att transportlöpa till området. Med löparryggsäcken full av förnödenheter (blodsockermätare, insulin, lite mat och dryck) sprang jag tills folkmassorna vid ån kom emot och jag fick sakta ner på tempot.

Wärtsilä

Jag blir så himla glad av att se alla skepp med festvimplar och flaggor från olika hörn av världen. Lika glatt var mitt blodsocker, som skötte sig utmärkt efter en basalminskning med hälften av den normala dosen inför löpningen.

Sedov

Sedov är verkligen en imponerande syn. De salta gossarna likaså. De såg så allvarliga ut, grabbarna i den ryska besättningen, även när man hurtigt hälsade dem med ett здрáвствуйте.

TallShipsRacesSedov

Från den fyrmastade barken Kruzenshtern såg man såväl lite av folkmassan, som Sedovs akter. Längre fram skymtar Åbo slott.

AsicsNimbus

Ja, visst var vi där, ombord på Kruzenshtern – jag och löpardojorna! Jag knallade på i sammanlagt drygt 10 kilometer och det fungerade riktigt bra blodsockermässigt. Jag hade en basalminskning inställd på insulinpumpen hela tiden, och lagom tills jag skulle transportlöpa till bilen igen sänkte jag dosen ytterligare. Det är en förbaskad kamp och ett evigt planerande och uträknande, men så sjutton heller att jag ska låta min diabetes hindra mig från att göra sånt jag vill – aldrig i livet!

Auraå

Kolla bara den här vyn. Den skulle jag inte ha velat missa för allt smör i Småland, och definitivt inte på grund av min diabetes.

TallShipsRaces2017

Nästa dag, det vill säga idag, åkte jag ut till Erstan för att se när segelfartygen tog sig vidare till nästa etapp i tävlingen. En sån syn det är – med en massa små båtar, och så de stora segelfartygen som närmast svävar förbi som från en annan tidsera.

20170723_181306

Lagom till att Sedov kom dog batteriet i min kamera ut, men jag hade som tur var min mobilkamera med mig.

20170723_182416

Jag, som närmast är uppvuxen i en båt sommartid och glatt hojtade ”mera gungstol!” som barn när vågorna gick höga, kände plötsligt ett mer än lätt illamående i vindilarna och svallvågorna av alla fritidsbåtar. När blev jag en sån landkrabba? Det resulterade i att jag inte fick ned en enda tugga av den medhavna matsäcken, bestående av äggmuffins och sallad samt världens godaste (och blodsockervänligaste) kladdkaka. Det tyckte mitt blodsocker inte riktigt om, men som tur var gick illamåendet över så fort jag satte foten på torra land igen, och jag kunde äta och få upp blodsockernivån, som vid det laget närmade sig tre efter flera timmars ofrivilligt fastande. Haha. Men det var det värt!

Med diabetes typ 1 på The Tall Ships Races

Den som bor här i trakten har knappast kunnat undgå att The Tall Ships Races pågår för fulla muggar i Åbo just nu. Själv är jag inte så mycket för själva programmet och ståhejet runt omkring, men fartygen – oj, oj, oj!

Följaktligen tog jag mig in till stan för att titta på skeppen idag. En otroligt vacker syn att se de gamla (och även de lite nyare) segelfartygen i Aura å.

The Tall Ships Races Åbo 2017

Min vana trogen lämnade jag bilen lååångt ifrån, och gick till området längs ån, där fartygen ligger ankrade. Även om jag är van vid att promenera långt måste till och med jag erkänna att det blev väldigt mycket gående den här gången.

Shtandart

Men det var det värt när man möttes av den här synen! Fregatten Штандартъ, en kopia byggd 1999 av den ryska flottans flaggskepp Shtandart, som byggdes 1703. (Det är förresten när man möter kyrilliska bokstäver så här i vardagen man som bäst inser vilken otrolig nytta man har av att ha läst lite ryska. Штандартъ uttalas alltså Shtandart.)

Muikkoja

Jag hade inte tänkt äta på området, men mitt blodsocker tyckte annorlunda. Efter det myckna promenerandet landade jag i beslutet att ta en tidig lunch bestående av en fisktallrik med lax, rotsaker och mujkor (siklöjor). Det var ett mycket gott beslut, bokstavligen.

Sedov

Jag satt och åt mitt emot den fyrmastade stålbarken Sedov, världens största segelfartyg. Det var mäktigt! Tänk att Sedov har seglat i snart hundra år och fortfarande är så imponerande. När jag ser de gamla segelfartygen kan jag inte låta bli att fantisera om hur det kan ha varit ombord när det begav sig…Jag önskar att jag hade fått vara med då, men vid närmare eftertanke skulle jag förmodligen aldrig ha släppts ombord med min diabetes förr i tiden. Vid närmare eftertanke är ju också den bild jag har av tiden då extremt romantiserad, men jag kan inte låta bli att fascineras av livet på havet förr, helst i Eric Newbys Sista seglatsen-anda.

Tall Ships Races

Jag hann inte se hälften så mycket som jag hade velat, så frågan är om jag inte måste ta mig till stan en gång till, innan jag förstås beger mig ut till Erstan för Parade of Sails på söndag. Den här gången kan jag ändå inte skylla enbart på mitt blodsocker, för det var egentligen mycket samarbetsvilligt, utöver den lilla uppmaningen om att äta lunch – men det ska man ju göra ändå, förr eller senare.

Intervju om att träna med diabetes typ 1

För ett litet tag sedan var jag med om en intervju för Treated.com, ett registrerat och EU-godkänt apotek på nätet.

Intervjun behandlar motion och träning vid typ 1-diabetes, och jag berättar lite (eller egentligen ganska mycket!) om min historia och bakgrund till att jag kunde börja springa lopp.

Jag hoppas att jag kan inspirera andra med diabetes typ 1 till att våga börja träna. Jag menar givetvis inte att alla ska börja springa långlopp, men om man vill träna hårt med diabetes typ 1 ska sjukdomen inte behöva vara ett hinder.

P1050049 - kopia

Intervjun hittas på Treateds webbsidor, och kan läsas både på svenska och på finska.

Direktlänk till artikeln på svenska: Springa med typ 1-diabetes: Maria Johansson berättar om att ”vara etta”

Direktlänk till artikeln på finska: Miten sovittaa diabetes ja liikunta yhteen? Aktiiviliikkuja ja tyypin 1 diabeetikko vastaa!

Om man kan finska kan det löna sig att läsa båda artiklarna, för de är lite olika utformade på de båda språken.

Jos olet suomenkielinen ja löydät blogini Treated.com:in kautta: Tervetuloa tänne! Täällä voit vapaasti kommentoida suomeksi jos haluat!

Som en levande reklampelare

Det har nog inte undgått någon att jag jobbar på att vara mer öppen med min diabetes nuförtiden. Efter att ha dolt den i så många år känner jag nästan en skyldighet att vara mer öppen med min sjukdom – både för min egen och för andras skull.

Keps SOC

Vid träning och lopp är det speciellt tacksamt att skylta med att man har diabetes, tycker jag. Om inte annat kanske jag slår hål på myten om att diabetiker är överviktiga och lata och bara ligger på sofflocket (om nu någon tror det?). Därför gör jag mig gärna till en levande reklampelare för min sjukdom. Inför Möviken runt på lördag införskaffade jag en löparkeps, som jag rustade upp lite…

TypeOneDiabetes

Istället för att ha SOC-märket synligt sydde jag fast en lapp med texten Type One Diabetes och något som ska föreställa den blå diabetescirkeln. Jag gjorde några olika varianter, och jag vet egentligen inte om jag är odelat nöjd med den här, men den kanske får duga den här gången. Om jag tröttnar är det ju bara att sprätta upp den igen och sy på en ny.

Att springa med diabetes – En film om att anta utmaningen

Jaa! Nu är filmen som jag medverkade i och har talat om med jämna mellanrum äntligen här!

Blodomloppet

Diabetes Wellness Sverige presenterar: Att springa med diabetes – En film om att anta utmaningen (direktlänk till filmen).

Från Diabetes Wellness pressrelease:

I den cirka 15 minuter långa dokumentären får vi följa Marias väg mot målet. I filmen får vi även följa Jacqui Dodd som bor utanför London och som också har diabetes typ 1, men som drabbades av sjukdomen som vuxen. Precis som Maria antog Jacqui utmaningen och bestämde sig sommaren 2016 för att springa London 10K i syfte att samla in pengar till diabetesforskningen.

Tanken med filmen är att uppmuntra alla till en hälsosam livsstil. Oavsett om man är diabetiker eller inte, hoppas vi att filmen inspirerar fler till att anta utmaningen, oavsett om det gäller att springa ett längre lopp eller ta en extra promenad.

Jag hoppas att jag kan inspirera någon annan till att våga anta utmaningen – vilken den än må vara – trots diabetes typ 1!

Sommarträning

Buske

Jösses! Vart tar tiden vägen? Jag bara frågar mig… Idag står det första juni i almanackan, och det är definitivt dags att strukturera upp sommarens träning (om man inte redan har gjort det). Min sommarträning börjar med lite rehabiliterande träning, eftersom jag känner av att jag inte har sprungit lika mycket som jag brukar under våren. På Kuntovitonen hade jag känningar av mina benhinnor, så nu försöker jag göra allt för att undvika att få benhinneinflammation.

Ice Power

Varm gel och kompressionsstrumpor brukar göra susen för mina ben under löppassen, och så en massa kylgel efteråt. Sen borde jag verkligen bli bättre på att stretcha ordentligt och rulla musklerna med min foam roller. Just nu ligger nämligen fokus på löpning, eftersom Möviken runt (11 km) hägrar om knappt fem veckor. I år hoppas jag på bättre och löpvänligare väder än ifjol. Sjukt roligt ska det bli, i vilket fall som helst! (Förhoppningsvis inte med bokstavlig betoning på sjukt.)

Gococo

Sommarens träning för min del kommer alltså att bestå av mer löpning än i vintras, men utöver det tänker jag fortsätta träna på gymmet två gånger i veckan, och så har jag fortfarande yoga en gång i veckan. Jag vill gärna få in lite paddling och cykling så här års också, men vi får se vad tiden räcker till. Mitt blodsocker älskar att jag springer, jag har redan fått minska mina insulindoser sen jag trappade upp löpningen lite. Det är ju verkligen inte fy skam att springa utomhus den här årstiden heller, med allt det gröna omkring sig.

Buskage

Hur tränar ni andra i sommar? Mot några specifika mål eller bara för att det är roligt?

”Hur går det med nyårslöftet?”

Jag har ju inte avgett något nyårslöfte i egentlig mening, men min lilla utmaning för det här året är i full gång. Så, hur går det med utmaningen? Jodå!

Blodsockermätare

Jag har testat att träna en massa olika pass vid olika tidpunkter på dygnet (och definitivt kommit fram till att jag alla gånger föredrar styrketräning på morgonen och löpning på eftermiddagen), men min förhoppning om att det på något sätt skulle bli enklare att träna  – ur ett blodsockerperspektiv – har grusats för länge sen.

Visst, jag kan träna när jag vill – bara jag förbereder mig och planerar grundligt innan. Men fortfarande är det aldrig lätt. Jag kan aldrig bara vara lite mer spontan eller tro att jag ska hitta en magisk träningsformel för att få en optimal blodsockerkurva under träning vid olika tidpunkter på dygnet. En dag fungerar en sak, en annan dag en annan sak. Så är det bara.

Reebok

Egentligen visste jag det. Det är ju det som är blodsockerkampen. Det är aldrig lätt att träna med diabetes typ 1, och det kommer aldrig att bli det för mig heller. Men – det viktigaste är väl att man gör vad man vill ändå, även om det inte alltid är så enkelt.