Insulindrivna löpare

Running on insulin

Idag springer nog många insulindrivna diabetiker lopp. Inte bara vårt lilla Motionera med diabetes-gäng, utan också flera som deltar i Göteborgsvarvet. Diabetesia och Insulina, och kanske ytterligare någon bloggare? Berätta, ska du springa Varvet?

Någon gång ska jag också delta i världens största halvmaratonlopp i Göteborg, men den gången är inte idag, för idag är det Kuntovitonen som gäller.

Lycka till idag, alla insulindrivna löpare!

Running for diabetes awareness

Running for diabetes

Imorgon går Kuntovitonen 2017 av stapeln! Jag har nog aldrig tränat så lite löpning inför ett lopp som jag har gjort till Kuntovitonen i år, men det är bara 5 km så det ska nog gå bra ändå. Och ja, jag är mycket medveten om att 5 km inte är ”bara” för väldigt många, men i mitt fall känns det ändå mycket bättre än om det skulle ha varit t.ex. 10 km eller ett halvmaraton – då skulle jag nog ha känt lite lätt ångest vid det här laget.

Jag har fortfarande inte bestämt mig för vilka kläder jag ska springa i, men ett som är säkert är i alla fall att det kommer att stå Running for diabetes awareness på mitt bröst!

Middag med Sockertopparna

Pargas Sockertoppar

Ikväll väntar en middag med Pargas Sockertoppar, ”min” kamratstödsgrupp. (Det är alltså inte jag som har grundat den utan Nina – till många diabetikers stora glädje här på vår lilla ort.)

Sockertopparna

Ibland ser man såna korkade bilder på stora bägare med sötsaker och glass och liknande, och så texten ”DIABETES” under, men vi som har diabetes typ 1 vet att det inte är så vår sjukdom ser ut, utan snarare så här med en bägare fylld med blodsockermätare, teststickor, och insulin.

Vad vi sen väljer att äta till middag påverkar varken det faktum att vi har diabetes typ 1 eller att vi subkutant måste tillföra det insulin våra kroppar själva har slutat producera – oavsett vad vi äter.

Blodsockervänlig picknick med äggmuffins

Innan jag åkte till Lund, Malmö och Köpenhamn gav vi oss ut på en vandringstur på Sattmarksleden. Det var en fin dag, så vi tog den längsta rutten (11 km).

Sattmarksleden

Vi hade ryggsäckar med mat med oss, eftersom vi hade planerat in en picknick. Ebba slapp bära något, men hon hade fullt upp med att nosa och visa vägen så hon arbetade hon också.

Äggmuffins

Jag hade gjort äggmuffins, något av det godaste och mest blodsockervänliga jag kan äta på en picknick, tror jag bestämt! Jag utgick ifrån Åses recept, men det finns otaliga olika så det är bara att googla. Jag hade skinka istället för bacon och det var också jättegott. Ta det som ett tips!

Picknick

I ryggsäckarna låg dessutom sallad, fröknäckebröd, hummus, melon och lite annat smått och gott som smakade bra efter en bits vandring. Fröknäckebröd och hummus höjer mitt blodsocker alldeles lagom mycket och långsamt för att vara perfekt vandringskost för mig.

Vandring

Bästa sättet att spendera en ledig dag på om ni frågar mig!

Mardrömmarnas motionsdag

Kuntovitonen 2017 närmar sig med stormsteg, och inför loppet körde Motionera med diabetes-gänget ett sista gemensamt pass i form av ett öppet träningstillfälle, Drömmarnas motionsdag.

I år var det kanske snarare Mardrömmarnas motionsdag – åtminstone vädermässigt. Så kallt, så kallt!

18452647_10154677767512252_628040694_o
Foto: Nina Nordström
Själv hade jag vinterjackan ovanpå träningskläderna och ändå gick den isande blåsten igenom märg och ben, kändes det som. Dessutom, snö på marken i maj – vad är det för sätt? Jaja, vi får hoppas att det är bättre väder på själva loppet på lördag, och det ser åtminstone lovande ut om man får tro prognosen! 

Autoimmun diabetes (typ 1)

När jag var på Clinical Research Centre i Malmö fick jag ta del av en hel massa intressant, utöver TEDDY-studien. Bland annat talade forskarna mycket om de genetiska förutsättningarna för att ett barn ska insjunkna i diabetes typ 1. De tog också upp hur olyckligt det är för diabetes typ 1 att i så stor utsträckning förknippas med diabetes typ 2, eftersom det är två helt olika sjukdomar.

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att kroppens eget immunsystem har attackerat och förstört de celler som producerar insulin. Uppkomsten av diabetes typ 1 har mer gemensamt med andra autoimmuna sjukdomar, så som reumatiska sjukdomar, multipel skleros (MS) och celiaki, än med diabetes typ 2.

Autoimmun diabetes

Alla barn som deltar i TEDDY-studien får de här informativa små böckerna. Bra även för den vuxne som inte är så inkommen i hur allt hänger ihop med gener, celler, autoantikroppar med mera.

De olika diabetessjukdomarna (för det finns fler än typ 1 och typ 2 – bland annat LADA, MODY, sekundär diabetes och graviditetsdiabetes) kopplas ofta av allmänheten och media ihop till en enda sjukdom, ”diabetes”, som generellt förknippas med ohälsosamt leverne. Jag har tidigare skrivit att jag tycker att vi borde nyansera bilden av diabetes typ 2, men jag håller också med forskarna om att det är problematiskt att diabetes typ 1 sammankopplas så starkt med diabetes typ 2.

På Clinical Research Centre talades det om autoimmun diabetes (typ 1), och man förespråkar att använda begreppet autoimmun diabetes om typ 1. Jag har ingenting emot att kalla min sjukdom autoimmun diabetes, faktum är att det kanske öppnar upp för en större förståelse, eftersom de flesta vet vad ”autoimmun” innebär. Jag har till och med lekt med tanken om att man borde ha ett sjukdomsnamn för typ 1 som inte inkluderar diabetes överhuvudtaget, för att få bort kopplingen till diabetes typ 2.

Vad säger ni andra med diabetes typ 1, skulle ni kunna övergå till att använda begreppet autoimmun diabetes om er sjukdom? Eller skulle ni föredra något helt annat namn på diabetes typ 1? 

Konsekvenstänkande i Nyhavn

Oftast är jag inte speciellt spontan, det mesta jag gör är planerat och ganska genomtänkt – mycket på grund av min diabetes, som mår bäst av att jag alltid är just så strukturerat tråkig och beräknande. När jag var i Köpenhamn strosade jag planenligt längs Ströget till Nyhavn, där jag aldrig hade varit förut.


Precis så pittoreskt och vackert som det ser ut var det också. Solen sken och det var varmt och skönt. Plötsligt såg jag att det fanns turistbåtar, som körde guidade turer på ungefär en timme till olika sevärdheter. En båttur hade jag inte planerat in, och klockan började närma sig lunch – skulle jag kunna hoppa på en båt? 

Då slog mitt diabetiska konsekvenstänkande in. Vad ligger mitt blodsocker på nu? Kan jag klara mig till en senare lunch utan att blodsockret dippar? Har jag tillräckligt med extra proviant ifall blodsockret blir lågt under turen? Har jag blodsockermätare, teststickor och insulin så det räcker om något oförutsett händer? När jag snabbt hade besvarat frågorna för mig själv och kalkylerat riskerna kom jag fram till att ”ja, jag kan hoppa på en båt!”. 

Och det var så värt det! Vädret var helt underbart, och där kunde jag sitta i en fullproppad turistbåt och känna mig riktigt genuint turistig. Blodsockret sjönk lite eftersom jag hade räknat med lunch efter min promenad till Nyhavn, men jag hade fickan full med russin och kunde häva en insulinkänning med ett antal sådana. Väl tillbaka på landbacken smakade det bra med en ekologisk dansk pölse och rotfruktmos. Härligt!