Cyborgen övervinner fåfängan

I vintras var jag på ett dop, där jag medvetet struntade i att applicera en ny Dexcom-sensor på armen, bara för att jag inte ville förstöra helhetsintrycket av min nya klänning. Jag lät fåfängan bestämma, helt enkelt.

I helgen fick jag anledning att göra om, och göra rätt (om man nu kan se det så?). Ett annat dop, en annan klänning.

Cyborg

Diskret är det inte. Vackert är det väl inte heller. Men det är så den här cyborgen ser ut. Det är inget statement, det är bara jag som behöver mina syntetiska kroppsdelar för att må så bra som möjligt. Och till det hör att ibland klä upp sig i en ärmlös klänning och känna sig fin i den, trots att jag väl kan klassas som en cybernetisk organism. Lite coolt är det ju ändå, eller hur?

Klänning

Fast egentligen är jag bara en helt vanlig människa, som vill kunna klä mig i vad jag vill och känna mig i fin i vad jag vill. Om det råkar vara i en ärmlös, tight klänning – då ska det få vara så. Och om jag samtidigt kan bidra till en öppen diabetes, och berätta för folk vad jag har på armen, är det desto bättre.

Intervju om att träna med diabetes typ 1

För ett litet tag sedan var jag med om en intervju för Treated.com, ett registrerat och EU-godkänt apotek på nätet.

Intervjun behandlar motion och träning vid typ 1-diabetes, och jag berättar lite (eller egentligen ganska mycket!) om min historia och bakgrund till att jag kunde börja springa lopp.

Jag hoppas att jag kan inspirera andra med diabetes typ 1 till att våga börja träna. Jag menar givetvis inte att alla ska börja springa långlopp, men om man vill träna hårt med diabetes typ 1 ska sjukdomen inte behöva vara ett hinder.

P1050049 - kopia

Intervjun hittas på Treateds webbsidor, och kan läsas både på svenska och på finska.

Direktlänk till artikeln på svenska: Springa med typ 1-diabetes: Maria Johansson berättar om att ”vara etta”

Direktlänk till artikeln på finska: Miten sovittaa diabetes ja liikunta yhteen? Aktiiviliikkuja ja tyypin 1 diabeetikko vastaa!

Om man kan finska kan det löna sig att läsa båda artiklarna, för de är lite olika utformade på de båda språken.

Jos olet suomenkielinen ja löydät blogini Treated.com:in kautta: Tervetuloa tänne! Täällä voit vapaasti kommentoida suomeksi jos haluat!

Europeiskt recept

Jag har börjat förbereda mig lite smått inför vistelsen i Lund redan. Eftersom jag bara stannar en månad är planen att jag ska ta med mig det insulin jag kommer att behöva, samt ungefär lika mycket till i reserv.

Nu är jag ju den som hellre tar det säkra före det osäkra, speciellt när det gäller min diabetes, så jag har också bett om att få ett europeiskt recept, som anlände med posten häromdagen.

European medical prescription

Ett europeiskt recept kan användas vid köp av läkemedel (i mitt fall det livsnödvändiga insulinet) på apotek i ett annat EU-land. På Vårdenhetsval.fi (som upprätthålls bland annat av Fpa, Institutet för hälsa och välfärd samt Social- och hälsovårdsministeriet) kan man läsa mer om vad det europeiska receptet är och hur det används utomlands. I Finland har vi elektroniska recept nuförtiden, men man kan tyvärr inte printa ut ett sådant själv och ta med sig till ett annat EU-land och tro att det ska vara giltigt där.

Nu känner jag mig direkt lite tryggare inför resan! Plan B – check!

Kylfodral för insulin

I sommarens soliga dagar, som hittills inte har varit så varma (men kanske blir det ännu) kan det vara bra att veta hur man ska hantera insulinet i värmen. Som typ 1-diabetiker klarar man sig inte länge utan insulin, så det är en nödvändighet att ha fungerande insulin med sig i alla lägen.

FRIO

Förra sommaren skrev jag om insulin och värme, och då nämnde jag FRIO-kylfodralen, men visade ingen bild på dem. Jag har två små fodral och ett stort, urgamla sådana. Jag har för mig att de införskaffades till min Tysklandsresa 2002, så det var inte igår, direkt. (Jag tillbringade en sommar i Tyskland som 18-åring, efter att jag hade tagit studenten – ack ack ack, det var nog tider det!)

FRIO-fodralen fungerar fortfarande utmärkt, och jag använder dem till att förvara insulinet i om jag ska resa bort sommartid, eller helt enkelt om det är varmt och jag ska ha insulinet i bilen eller på stranden eller liknande.

FRIO Kylfodral

Man lägger bara den inre påsen i kallt vatten, så aktiveras kristallerna inuti. Här kan man läsa mer om FRIO-fodralen, som det verkar finnas en uppsjö av återförsäljare av. Det är bara att googla! Fodralet på bilderna är i storlek Large, och rymmer fem insulinpennor. Skönt att slippa dra med kylklampar, och så går det ju så fort att aktivera kylfodralen också. En jättebra uppfinning, tycker jag!

Möviken runt 2017

Lärdom nummer 1: Börja inte träna till ett lopp bara fem veckor före.

Lärdom nummer 2: Att springa ”den vanliga rundan” en gång i veckan kanske håller uppe någon sorts grundkondition, men att springa så en hel vår gör dig inte snabbare inför sommarens lopp.

Lärdom nummer 3: Styrketräning gör dig starkare, men inte snabbare.

Lärdom nummer 4: Gräm dig inte om du inte slår dina egna rekord om du inte har tränat lika mycket löpning som tidigare år.

Ungefär så kan jag väl sammanfatta årets Möviken runt. Haha. Fokus på styrketräning en hel vårtermin gör mig uppenbarligen inte snabbare, men det visste jag ju i och för sig redan. Att jag sedan är dum nog att gräma mig över det och nekar att inse att det är ganska naturligt att bara drygt fem veckors mer strukturerad löpträning med långa och korta intervaller och distanspass inte hinner ge så stor effekt, ja det får jag nog leva med. 

Men hur gick det egentligen, då? 

Jo, det gick nog bra, egentligen! Jag var ganska tidigt på plats, och solen hann spricka upp bland molnen så det blev riktigt varmt lagom till start (usch – sämsta förutsättningarna!), men det var ändå inte alls lika tryckande hett som ifjol och det blåste ganska kraftigt, så vädermässigt gick det an. 

Ifjol hade jag ett riktigt bottenår, och trodde att jag skulle storkna i värmen, men i år kände jag mig pigg och stark hela loppet igenom. Kors i taket! Det var ungefär det jag tänkte hela loppet också: Kors i taket, vilken bra känsla! När ska väggen komma emot? Men den kom aldrig, och jag kände att jag knappt behövde anstränga mig. Det var väl kanske lite av problemet i år också, ett 11 kilometers lopp ska kännas tungt och det ska kännas att man anstränger sig, så förmodligen skulle jag ha haft mycket mer att ge.

Så slutade min tid på bara 1 minut kortare än fjolårets också, och nästan fyra minuter från mitt eget personliga rekord. Vem bryr sig? Jo, jag! Jag, som brukar tjata om hur viktigt det är att klappa sig själv på axeln och vara nöjd utefter de förutsättningar man ger sig. Ha! Det är nobla ord, det är klart, men att själv leva efter dem är lättare sagt än gjort. Jag jobbar på det…


Blodsockret, då? Jo, för all del – det hängde med. Natten innan loppet låg det omkring 7, strax före loppet på 9. Lite högt, men helt okej i mina ögon. Före start gjorde jag något så dumt som att dra i mig tre frukttabletter, så under loppet steg blodsockret upp till 12 och sen var det svårt att få ner några timmar, tills det började sjunka med fart lagom till middagen. Jag måste försöka komma ihåg att inte stoppa i mig något i sista minuten, men i stunden kan jag bli orolig över att det ska sjunka för lågt och tvinga mig att avbryta hela loppet och det om något skulle ju vara surt. Blodsockerkampen, den eviga…

Summa summarum av Möviken runt 2017: Revansch nästa år?!

Running on insulin

Running

Idag är det dags för Möviken runt. Dagen till ära har jag pysslat ihop ett nytt armband, som jag har tänkt bära på loppet.

Runningoninsulin

Running on insulin – I sure am!

Runningoninsulinarmband

Det är inte bara Möviken runt som går av stapeln idag. I Åbo springs Paavo Nurmi Marathon, och jag håller tummarna för alla som ska springa där, men speciellt mycket för Hopihopi, som ska springa sitt första maratonlopp. Iik så spännande!

Stort lycka till från mig till alla löpare med och utan diabetes, i små och större lopp!

Stöd Barndiabetesfonden med gamla svenska sedlar

När jag var till Sverige sist hade jag växlat pengar inför resan, och fått några gamla sedlar. Tillbaka hem kom jag med några oanvända sedlar, varav en var en gammal sådan i en ganska stor valör. Inte hade jag tänkt på att vissa gamla svenska sedlar blir ogiltiga från och med första juli 2017, så här sitter jag med en 500-lapp som blir ogiltig imorgon! Fasiken så surt! 

Lite mindre surt känns det ändå att veta att Barndiabetesfonden tar emot gamla svenska sedlar, som de löser in och använder till forskningen. Detta är vad fonden arbetar för, med deras egna ord:

Barndiabetesfonden stödjer forskning vars syfte är att förebygga, bota eller lindra diabetes hos barn och ungdomar. 

Nu vet jag åtminstone vart min sedel ska gå! På Sveriges riksbanks sidor kan man kolla vilka sedlar som blir ogiltiga imorgon, och de som blir det kan man med gott samvete skicka till Barndiabetesfonden, tycker jag. Då kommer pengarna till nytta, och man slipper gräma sig över gamla pengar som ligger och blir obrukbara.


Pengarna kan skickas till Barndiabetesfondens kansli på adressen Gränsliden 10, 58274 Linköping, Sverige. Bilden är publicerad med Barndiabetesfondens tillstånd.